Publicerad 29 juni, 2017 av

Hej bloggen! Long time no see.

Det här med att sitta och vänta på inspiration är ju helt värdelöst. Jag är så dålig på att organisera och strukturera upp vardagen, vilket i sin tur leder till en hel del frustration och mindre inspiration till små projekt som jag ser fram emot. Ibland kan det funka bra att ta en tur på pinterest eller instagram för att suga upp lite inspiration men just nu blir det bara tvärtom, prestationsångest och hjärnsläpp.

Jag har huvudet fullt av texter som inte vill komma ut, anteckningsbok full av idéer till nya illustrationsprojekt och en hel hög med blogginlägg som inte är riktigt färdiga. Det är så oerhört frustrerande men samtidigt vet jag att det släpper så småningom. Semestern närmar sig och jag kommer bort ifrån vardagen en stund och får lite andra perspektiv på saker och ting samtidigt som jag fyller på inspirationskontot. Det skall bli så skönt.

Bloggen Inspiration Vardag

bloggen

Lämna en kommentar

Publicerad 18 april, 2017 av

Hustrun av Meg Wolitzer

”Det ögonblick då jag bestämde mig för att lämna honom, det ögonblick då jag tänkte att nu räcker det, slungades vi fram i ett plan på tiotusen meters höjd över havet, men för en utomstående såg allt lugnt och fridfullt ut. Precis som i vårt äktenskap hade jag kunnat säga.”

Ja, så börjar Meg Wolitzers roman Hustrun, där vi får följa paret Castleman under det drygt 40 år långa äktenskapet och slutligen hamna där boken börjar, i Helsingfors. Joan och hennes make, den framgångsrike författaren Joe, är på väg till Finland där han skall ta emot ett efterlängtat och prestigefyllt pris för sitt författarskap. Boken är kort och gott en förklaring till beslutet som fattandes på tiotusen meters höjd.

Språket dryper av sarkasm och även om detta är något jag normalt uppsakattar så blir det krystat på sina ställen och lite onödigt hårt. Själva handlingen är ganska förutsägbar och bjuder inte på några direkta överaskningar. Jag har lite svårt för att förstå mig på Joan och hennes agerande under alla år tillsammans med Joe. Det blir lite för mycket offerkofta för mig helt enkelt.

Det här är en typisk bokcirkelbok som skulle kunna diskuteras i evigheter och det är mycket möjligt att jag kanske skulle ha uppskattat boken liten mer om jag haft tillfälle att diskutera den med andra läsare, men för mig blir den här boken mest gnällig och krystad.

Böcker Recension

Lämna en kommentar

Publicerad 4 april, 2017 av

Jag kom av mig… och lite om arbetsprover också

Jaha, hur går det med ”The Artist’s Way” då? Jo, tackar som frågar! Det går dock inge vidare men jag tänkte inte ge upp. Jag tycker verkligen om boken och kursen men jag har helt enkelt inte tagit mig tid till att fullfölja den ordentligt så jag får ta nya tag i veckan.

Förra veckan spenderade jag med att skriva arbetsprover till en kurs i kreativt skrivande som jag så gärna vill gå. Jag ville skriva något nytt istället för att skicka in äldre texter så det fick bli en novell. Jag har aldrig skickat in arbetsprover förut så jag kände mig aningen nollställd och försökte googla fram lite tips men lyckades inte hitta något som gjorde mig klokare. Jag skrev i alla fall min novell, lät den ligga ett par dagar, redigerade, redigerade och redigerade innan jag printade ut och skickade iväg. Förhoppningsvis är novellen tillräckligt bra för att de skall se potential och tillräckligt dålig så att de ser att jag faktiskt behöver gå kursen. Nu skall jag bita på naglarna fram till den 13 juli.

Kreativt Skrivande Vardag

kreativitet skrivande studier the artist's way

Lämna en kommentar

Publicerad 29 mars, 2017 av

Jag hade ingen aning om hur mycket jag egentligen saknat lukten av papper

För drygt sex år sedan köpte jag en läsplatta för att testa om det kunde vara något för mig. Trots relativt gedigen research så hade jag helt missat att många läsplattor saknar bakgrundsljus vilket gör att man inte kan läsa i mörkret. Detta funkar inte för mig alls eftersom jag ofta läser mitt i natten bredvid en sovande make som sedan går upp och åker till jobbet innan jag ens har somnat. Ljuva insomnia. Nej, jag sålde min läsplatta vidare och använde mig av min Ipad istället. Det funkade fint under många år och jag gillade speciellt att kunna använda paddan för att läsa de där tegelstenarna som annars är lite för otympliga att läsa i sängen.

Att låna E-böcker eller klicka hem ett eget ex är ju väldigt smidigt och jag har köpt få riktiga böcker de senaste åren. I vintras var det dags att uppgradera Ipaden och min gamla trotjänare fick flytta hem till brorsonen istället. Jag köpte mig en Ipad Pro för att kunna använda i jobbet tillsammans med en Apple Pencil och visst funkar den fint att läsa på också men… 12,9″. Den är ju inte ett dugg smidigare än de där tegelstenarna som var så sköna att slippa i sängen. Jo, jag har faktiskt tappat James Joyce’s ”Ulysses” i ansiktet och fått en fläskläpp. Inte mitt mest graciösa ögonblick här i livet. Nåja, nu köpte jag inte den där Ipaden för att läsa på så jag får helt enkelt återgå till böcker i traditionell form.

Att lägga sig i sängen, öppna en bok och känna den där lite smått unkna doften av papper, den känslan hade jag saknat, allra helst den där speciella lukten som pocketböcker har. Så nu ligger jag där med en 30 watts lampa tänd, kisar tills ögonen går i kors och sniffar på mina riktiga böcker igen. Jag hade ingen aning om hur mycket jag hade saknat det där.

Disclaimer: Ingen make kom till skada av dessa nya rutiner. Han förblir ovetandes.

 

Böcker

Lämna en kommentar

Publicerad 21 mars, 2017 av

Världspoesidagen 2017

Jag är en väldigt otålig person som sällan tar mig tid till poesi men ibland får jag feeling och plöjer ett par böcker. Favoriter jag ständigt återkommer till är Bodil Malmsten och Tomas Tranströmer. Även Karin Boye och Barbro Lindgren har en särskild plats i mitt hjärta. Men här i bloggen idag blir det några vackra rader om våren av August Strindberg. Det var den första dikten jag kom att tänka på när jag vaknade i morse och började rota i bakhuvudet.

Välkommen åter, snälla sol, som jagat nordanvinden,

nu har du sovit sen i fjol och vaknar röd om kinden.

Värm upp vår jord, så växer råg och fyller bondens lada.

Värm sund och vik och vind och våg, så får vi gå och bada.

Välkommen åter, snälla sol, lys över land och vatten:

Nu klingar sång, nu stäms fiol, nu dansas hela natten.

Böcker

poesi

Lämna en kommentar

Publicerad 20 mars, 2017 av

Andra veckan med The Artist’s Way

Veckan som gick var lite mer kreativ än föregående och jag kom igång med ett litet skrivprojekt som legat och väntat i skrivbordslådan. Att skriva de där tre sidorna varje morgon är dock betydligt lättare sagt än gjort. Trots att jag gick upp tidigare, ställde in kaffebryggarn att ha kaffet klart när jag vaknade och var inställd på den där timmen med pennan i handen så kände jag mig väldigt stressad varje morgon. Jag skriver väldigt långsamt för hand och efter 12 dagar med kramp i handen så gick jag över till att skriva på datorn. Det är väl emot ”reglerna” egentligen men jag tänker att huvudsaken är ju att skriva och tömma hjärnan och för min del funkar det bättre att göra detta på datorn. I alla fall när det handlar om lite längre text.

I onsdags åkte jag iväg till bibblan en stund och bläddrade i de där stora konstböckerna. Jag åkte hem med huvudet fullt av inspiration och en ny bokcirkelbok att läsa inför nästa gång. I veckan hoppas jag på att få lite tid över till målandet också och samtidigt kunna lyssna på fler kapitel ur The Artist’s Way. Jag både läser och lyssnar på boken eftersom jag tycker att den är värd att upprepa ett par gånger innan jag tar till mig allt.

Hur gick det med Blogg 100 då? Precis som jag förväntat mig faktiskt och jag kom längre detta året än föregående i alla fall. Varje gång jag är med kommer jag till samma insikt efter en vecka eller två, jag har helt enkelt inget att berätta varje dag och jag är inte den som pressar ur mig ett inlägg bara för att publicera något. Men jag har börjat blogga igen i alla fall och det känns roligt och det var det som var meningen.

Blogg100 Böcker Kreativt

blogg100 kreativitet the artist's way

Lämna en kommentar

Publicerad 15 mars, 2017 av

Åt rätt håll

Sommaren känns ännu avlägsen men vi får väl ändå erkänna att det går åt rätt håll. Bilden nedan är tagen med två veckors mellanrum. Samma ställe, samma klockslag men mysfaktorn var inte riktigt lika hög för två veckor sedan om man säger så.

 

Blogg100 Vardag

blogg100 promenad

Lämna en kommentar

Publicerad 14 mars, 2017 av

Boktips – The Bees

En klar favorit ur förra årets läshög var The Bees av debutanten Laline Paull. Jag föll direkt för både omslaget och utdraget på baksidan. Jag är otroligt svag för dystopiska romaner och det här är en bok jag placerar högt på listan av mina favoriter.

Boken utspelar sig till stor del i en bikupa och handlar om Flora 717 som är en sanitetsarbetare. Ett yrke som utövas av den allra lägsta samhällsklassen i kupan, där arbetarna utför sina sysslor mekaniskt, tyst och gärna utan att synas. Men Flora är annorlunda. Hon är nyfiken och modig och drivs av krafter hon inte riktigt förstår. Hon arbetar sig uppåt och får uppleva saker som ingen av hennes rang vanligtvis kommer i närheten av. I ett samhälle där ordningen är så förutbestämd och vital så blir en endaste liten avvikelse som en vass tagg som skaver och stör det sköra livet i kupan.

Det här är en sån bok som jag återkommer till och går och tänker på lite då och då. Jag har tyvärr inte lyckats hitta någon svensk översättning men har du inget emot att läsa på engelska så är detta ett hett tips.

 

Blogg100 Böcker

blogg100 boktips

Lämna en kommentar

Publicerad 13 mars, 2017 av

Efter första veckan med The Artist’s Way

Förra veckan var lite oväntat…eh, konstig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som var fel eller inte kändes bra utan det bara var. I början av veckan kände jag mig otroligt kreativ och driven, skapade planer hit och dit och såg fram emot flera olika projekt jag har just nu men sedan blev det nästan tvärstopp i huvudet. Det är som en enda röra i knoppen och jag får knappt ut en endaste vettig detalj på papper. Det är ingen tung och tråkig röra utan bara en frustrerande härva som jag inte kan reda ut.

Jag har skrivit mina sidor i anteckningsboken 6/7 dagar denna vecka och är väldigt nöjd med det. Kanske beror ovanstående härva på att det är så mycket som bubblar upp till ytan när jag öser ur mig av allt mellan himmel jord i den där boken. Jag är säker på att det är bra att bearbeta sånt som ligger och pyr i bakhuvudet och jag får nya insikter varje dag. Så även om jag varit rörig i huvudet och lite smått handlingsförlamad i slutet av veckan så känner jag mig ändå positiv och förväntansfull inför vecka två av kursen.

Min date med mig själv förra veckan var väl inte så imponerande kanske. Det var en intressant utställning men jag kände mig lite stressad och de där rekommenderade två timmarna blev till 25 minuter. Jag ska göra bättre ifrån mig denna vecka tänkte jag och ska bara lista ut vad jag ska hitta på. En skisskväll på bibblan kanske? Där har jag inte varit på ett bra tag och jag gillar att sitta och inspireras av de där tjocka, stora konstböckerna som jag är tycker är för tunga för att bära hem.

Ja, men då kör vi vecka två då.

Blogg100 Böcker Insidan/Utsidan Kreativt

blogg100 kreativitet the artist's way

Lämna en kommentar

Publicerad 12 mars, 2017 av

Fågelliv

Jag har alltid varit fascinerad av fåglar och gick t.o.m. på något som hette Fågelliv när jag var liten. Det var en fågelklubb för barn på eftermiddagarna någon gång i veckan. Något jag och min kompis hade upptäckt vid något tillfälle då vi fick prova på olika fritidsaktiviteter i skolan. Detta var någon gång i tredje eller fjärde klass tror jag. Jag kommer ihåg att vi bland annat fick åka till ett ställe där vi fick titta på ugglor och rovfåglar som höll på att rehabiliteras. De hade även ett hundratal alldeles nykläckta små duniga kycklingar där och vi var nästan mer intresserade av dem än av de stora fåglarna. Jag ringde faktiskt hem till mina föräldrar och kollade upp möjligheten att få ta med mig en hem. Men nej, inte det nej.

Igår kväll satt jag och tittade på någon djurkanal på tv när jag fick syn på en kråka som hade utvecklat en fantastisk metod för att knäcka nötter. Han satte sig på en telefonledning som hängde över ett övergångsställe och släppte ner nöten med det tjocka skalet på gatan. Det var då antingen en moped eller en bil som knäckte skalet genom att köra över den. Bara en sån sak är ju hur jädra smart som helst men det blev ännu häftigare när jag ser kråkan flyga ner och sätta sig på trottoaren och faktiskt vänta på grön gubbe. Då kilade den snabbt ut, käkade upp sin nöt och gjorde om hela proceduren igen. Helt fantastiskt verkligen. Allt detta med en hjärna som var mindre än själva nöten.

 

Blogg100 Vardag

blogg100 djur

Lämna en kommentar