Lite blött, lite blått och en liten borderterrier.

Tänk att det redan är mars. Jag får lite smått panik över hur fort det gått sedan det blev 2017. Har jag ens hunnit med hälften av alla planer inför det nya året?! Nej, givetvis inte. Jag planerar som om dygnet hade minst 48 timmar och optimisten i mig vägrar att ge sig när jag konstaterar att det inte kommer att hålla. Men jag har i alla fall lärt mig att acceptera att jag faktiskt gör så gott jag kan även om tiden inte riktigt räcker till. Visst faller jag ner i det där hålet ibland, när jag inte känner mig tillräcklig ”duktig” eller produktiv. När jag spenderat flera dagar på ett projekt som inte alls blev som det var tänkt och jag får samla ihop mig och börja från början igen. Det är lätt att sitta och tänka på all den där bortkastade tiden som man aldrig får tillbaka. Som tur var har jag en kollega som brukar vara toppen under dessa stunder. En blöt puss och en promenad med en liten terrier brukar hjälpa till att sätta saker i perspektiv.

Be First to Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *