Förra veckan var lite oväntat…eh, konstig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som var fel eller inte kändes bra utan det bara var. I början av veckan kände jag mig otroligt kreativ och driven, skapade planer hit och dit och såg fram emot flera olika projekt jag har just nu men sedan blev det nästan tvärstopp i huvudet. Det är som en enda röra i knoppen och jag får knappt ut en endaste vettig detalj på papper. Det är ingen tung och tråkig röra utan bara en frustrerande härva som jag inte kan reda ut.

Jag har skrivit mina sidor i anteckningsboken 6/7 dagar denna vecka och är väldigt nöjd med det. Kanske beror ovanstående härva på att det är så mycket som bubblar upp till ytan när jag öser ur mig av allt mellan himmel jord i den där boken. Jag är säker på att det är bra att bearbeta sånt som ligger och pyr i bakhuvudet och jag får nya insikter varje dag. Så även om jag varit rörig i huvudet och lite smått handlingsförlamad i slutet av veckan så känner jag mig ändå positiv och förväntansfull inför vecka två av kursen.

Min date med mig själv förra veckan var väl inte så imponerande kanske. Det var en intressant utställning men jag kände mig lite stressad och de där rekommenderade två timmarna blev till 25 minuter. Jag ska göra bättre ifrån mig denna vecka tänkte jag och ska bara lista ut vad jag ska hitta på. En skisskväll på bibblan kanske? Där har jag inte varit på ett bra tag och jag gillar att sitta och inspireras av de där tjocka, stora konstböckerna som jag är tycker är för tunga för att bära hem.

Ja, men då kör vi vecka två då.

Blogg100 Böcker Insidan/Utsidan Kreativt

Det låter lite som om jag skulle sitta här och redovisa mitt kassa morgonhumör men så är det inte riktigt. Det handlar istället om morning pages, eller som det så töntigt heter på svenska, morgon sidor. Idag började jag alltså dagen med att skriva tre sidor i en anteckningsbok. Tre sidor med oorganiserade tankar kring kursen, middagsmat, lärare från högstadiet och allt annat löst skräp som ramlade ur min hjärna innan jag fått i mig mitt kaffe. Det här med att skriva dagbok regelbundet är något jag lämnade kvar i början av tonåren men jag har fortsatt att dokumentera min vardag på andra sätt genom åren. Jag har bloggat, skrivit dagliga små anteckningar i min kalender och hållit på med scrapbooking. Inget traditionellt dagboksförande kanske men principen är ju den samma tycker jag.

Jag är ju väldigt förtjust i anteckningsböcker men just till denna övning rekommenderas något billigt anteckningsblock för att inte fokusera så mycket på själva innehållet. Det skall inte vara fint, behöver inte vara betydelsefullt eller ens sammanhängande utan vitsen är att man bara skall tömma hjärnan på tankar så som de dyker upp. Jag hoppade över kollegieblocket och tog en anteckningsbok jag hade här hemma i lådan istället. En oanvänd från tygklädd bok med linjerade tjocka sidor från PaperStyle. Långt ifrån ett kollegieblock men jag måste försöka använda de böcker som faktiskt ligger här i lådorna.

Idag tog det nästan en timme att skriva de där tre sidorna men jag hoppas att det flyter på lite bättre när jag skrivit ett tag. Det var i alla fall en trevlig upplevelse att förlora sig i de där tankarna en stund och bra låta pennan göra sitt.

Insidan/Utsidan

Nu har denna bok stått och  gjort sig hemma i min bokhylla i ungefär sex månader så jag tänkte att det var dags att ta mig en titt i den nu. Jag har hört och läst så mycket gott om den här boken och det låter verkligen som något jag skulle kunna dra mycket nytta av. Jag vill utveckla min kreativitet, konfrontera mina hjärnspöken (en del utav dem i alla fall) och skapa en ny rutin i min vardag och jag tror att denna bok kan hjälpa mig lite på vägen.

Boken är upplagd som en kurs på tolv veckor och jag har tänkt att läsa veckans kapitel varje söndag för att sedan ta mig an uppgifterna under veckan som följer. Idag läser jag första kapitlet, Recovering a Sense of Safety. Varje dag under dessa tolv veckor skall jag skriva dagbok, eller morning pages som hon kallar det i boken, direkt när jag vaknar på morgonen. Det behöver inte alls vara djupt, något viktigt eller ens sammanhängande utan det viktiga är att skriva. Om jag inte vet vad jag skall skriva så kan jag ju skriva det, att jag inte vet vad jag skall skriva… Tre handskrivna sidor är det som gäller, varje morgon.

Dessutom skall jag ge mig ut på date med mig själv och min skissbok eller vad jag nu väljer att hitta på så länge det är något kreativt. Kanske väljer jag att sätta mig på ett café och skissa, gå på konstutställning eller gå till biblioteket och kika efter lite kreativ inspiration. Jag tror att jag börjar med en konstutställning faktiskt för det pågår en här i min lilla stad som jag så gärna vill gå på.

Böcker Insidan/Utsidan Vardag

Idag är en sån där dag där jag behöver tanka inspiration för att kunna ha något att ta utav i vardagslivet, när jag inte riktigt har tid att googla referensbilder eller hänga på inspirerande bloggar. Jag måste fylla på helt enkelt, skriva ner lite nya idéer, samla bilder osv. Jag skulle nog behöva göra en sån där brain dump också och bara ösa ner innehållet i min hjärna då och då i en anteckningsbok eller ett dokument. Många gånger så minns jag något litet fragment av en idé som hade varit så roligt att förverkliga med jag har inte tillräckligt att gå på eftersom det mesta har försvunnit i röran. Jag behöver alltså fylla på, rensa i röran och sortera ut lite lite sånt som jag faktiskt inte behöver där uppe. Inget litet projekt det där…

Blogg100 Insidan/Utsidan

Tänk att det redan är mars. Jag får lite smått panik över hur fort det gått sedan det blev 2017. Har jag ens hunnit med hälften av alla planer inför det nya året?! Nej, givetvis inte. Jag planerar som om dygnet hade minst 48 timmar och optimisten i mig vägrar att ge sig när jag konstaterar att det inte kommer att hålla. Men jag har i alla fall lärt mig att acceptera att jag faktiskt gör så gott jag kan även om tiden inte riktigt räcker till. Visst faller jag ner i det där hålet ibland, när jag inte känner mig tillräcklig “duktig” eller produktiv. När jag spenderat flera dagar på ett projekt som inte alls blev som det var tänkt och jag får samla ihop mig och börja från början igen. Det är lätt att sitta och tänka på all den där bortkastade tiden som man aldrig får tillbaka. Som tur var har jag en kollega som brukar vara toppen under dessa stunder. En blöt puss och en promenad med en liten terrier brukar hjälpa till att sätta saker i perspektiv.

Blogg100 Insidan/Utsidan Vardag